Det stora värdet i läkning från trötthet i den lilla ansträngningen

Det stora värdet i läkning från trötthet i den lilla ansträngningen

Den stora vinningen finns i det enkla.

Har du någon gång känt dig totalt tom i huvudet? Som att hjärnan kokar eller att det bara är helt svart där inne. Ingen hemma. 

Jag har kommit på värdet av att stanna upp och vända min uppmärksamhet in i mig själv. Det ger mig möjlighet att känna efter hur det känns i mig. Att bli medveten om vad det är jag gör. Detta har hjälpt mig enormt i min läkning från UMS (utmattningssyndrom).

Forskningen säger att skärmtittande och blått ljus inte är bara för hjärnans återhämtning.  Det behövs mer än balans mellan fysisk vila och fysisk aktivitet för att bli frisk från sin utmattning. 

Det smärtar mig och jag blir så ledsen! Jag möter ofta människor som inte får den hjälp de behöver för att må bättre. Jag tror att det ligger mycket okunskap bakom.

Jag frågar vad de gör för att vila och må bättre? Ofta är svaren lika varandra: slötittar på TV, somnar till och från på soffan, skrollar på mobilen eller liknande. De säger saker som “jag tänkte gå ut på en promenad i skogen eller påta i trädgården idag, eller jag skulle vilja bara vara i stillhet och tysthet eller färglägga en bild men jag orkade inget av det så nu har jag så dåligt samvete för att jag inte gjort något vettigt alls idag”. 

När man hamnat i utmattningens klor är det så svårt för många att hitta tillbaka till balansen. Tröttheten tar över. Jag uppfattar att många verkar tro att man kan vila sig frisk igen genom att tex titta på TV eller scrolla på mobilen. Man har oftast full koll på att man behöver fysisk vila och att den är viktig. Många gånger för att kroppen ser till att den får denna vila på olika sätt. Tex genom att vi känner oss trötta. Men det hjälper inte alltid fullt ut. 

Men hjärnan då? För många av oss så jobbar hjärnan och nervsystemet på högvarv hela tiden. Vi utsätts för så mycket intryck under en dag, via synen, våra känslor och tankar som snurrar. För en utmattad är det ofta hjärnan som fått för mycket stimuli under lång tid. Hjärnan behöver också vila och återhämta sig. Inte bara musklerna och kroppen. 

Det som jag också får höra ofta är att man då blir besviken på sig själv när man inte gör “något vettigt”. Att man inte fått något gjort idag heller och dessutom inte tagit hand om sig själv. Man känner sig oduglig, att man inte räcker till och bara är en börda. Det gör mig så ont att höra att man slår på sig själv fast man redan ligger. Men att göra ingenting kan vara det bästa som du kan göra. Om du gör rätt sak för dig själv just nu. Att släppa alla negativa tankar och bara var i dig själv en stund. Vila från intryck och skärmar. Att ge din hjärna och nervsystemet paus, tid för återhämtning.

Jag har märkt hur viktigt det är för mig att vara snäll mot mig själv och inse värdet i att skala av ansträngningen och kämpa mindre i läkningen från min utmattning. Självmedkänsla. Det är inte så lätt för alla att bara sätta sig i stillhet och bara vara eller att börja utforska hur man kan göra saker och ting mer bekvämt och med lätthet. Det är något som vi får öva på innan det blir en ny god vana. Det kan även finnas en rädsla i att våga möta sig själv. Har man inte gjort det förut så kan det vara skitläskigt. Men du är inte ensam och det finns stöd att få på olika vis.

Mina 5 tips på återhämtning:

Här är mina tips som hjälpt mig framåt i min återhämtning för kropp och själ:

  1. Stanna upp i nuet. Känna in. Fråga mig själv: Spänner jag mig någonstans just nu? Håller jag andan? Att lägga märke till och notera vad du gör är första steget till medvetenhet. Och medvetenheten hjälper oss att komma ur vår autopilot och våra vanor. 

  2. Hitta saker som ger mig energi. Saker jag tycker är kul och avslappnande som jag gör för min egen skull och inte för andras. Som att tex köpa mig en målarbok och färglägga i den om jag tycker det är avkopplande och mysigt. Eller sätta mig på en plats ute om det är fint väder och lyssna på naturen. 

  3. Ta en dusch och känna vattnet mot min hund. Det gör mig närvarande i nuet och  hjälper mina muskler att slappna av. 

  4. Skriva dagbok eller reflektera på annat sätt är oxå ett sätt för mig att få min hjärna att koppla av. 

  5. Göra långsamma medvetendegörande rörelser. Hjälper min kropp och knopp vara flexibel spontan och ger mig de bästa förutsättningarna för att använda hela mig i symbios i det som jag gör. Det gör mig hållbar stark och uthållig och inte allra minst effektiv i mitt görande.

 

 

 Har du några frågor funderingar eller egna erfarenheter du vill dela med dig av? 

Välkommen in i FaceBook Hantera Stress och Smärta Genom Medveten RÖrelse

Var detta en blogg du tyckte om eller  har någon i din närhet som du tror skulle vara hjälpt av den så tveka inte att dela och sprida den vidare.

 

De 7 hemligheter om hur du sover lugnt och tryggt som ett barn.

De 7 hemligheter om hur du sover lugnt och tryggt som ett barn.

Har du någon gång haft svårt att somna eller vaknat upp utan att kunna somna om? Vaknat för tidigt och varit pigg, men blir väldigt trött senare på dagen?

Jag har kommit på att om jag har rutiner och verktyg som hjälper mig när detta händer. Och då sover jag mycket bättre och får den återhämtningen jag behöver under natten. 

Forskning visar att när vi inte får den sömn och nattlig återhämtning som vi behöver kan vi bli sjuka. 

Under en period sov jag inte särskilt bra. Det var min sömn och mina rutiner rubbades av att jag jobbade natt. Jag upplevde att min kropp verkligen inte koppla av och sova på dagen. Kvaliteten på min sömn blev klart sämre. 

Forskning säger att man bör sova i snitt mellan 7,5 timmar på vintern till 6,5 timmar på sommaren.

Att sova på dagen och bara 3-4 timmar flera dygn på raken var inte alls bra för mig. Vi är skapta att sova på natten och det är då som vi får mest sömn och bäst återhämtning.

Vilka är sömnstadierna? 

 

Det finns 4- fem olika sömnstadier beror lite på hur man räknar. 

FAS 1: Den första  i sömncyklen  kallas ”övergångssömnen” och sker då vi skiftar från vakenhet till sömn. Vi befinner oss inte så länge i detta stadie och den har inte heller så stort återhämtningsvärde. Om du blir väckt under den här fasen så upplever du troligtvis inte att du har sovit. Hjärnans aktivitetsmönster liknar vakenhet, men är en aning långsammare.

FAS 2: Den så kallade ”bas sömnen” utgör den största delen av nattsömnen,ca 50 procent. I den här fasen sker den viktiga tömningen av hjärnans korttidsminne (i hippocampus) som fyllts av alla intryck under dagen. Det som uppfattas som onödigt tas bort och det som är viktigt förflyttas till långtidsminnet. Om du sover för få timmar hinner korttidsminnet inte tömmas och du får svårt att lära dig nya saker och komma ihåg saker under nästa dag.

FAS 3 Djupsömn:  I den här fasen kan man säga att hela hjärnan samarbetar och dess celler arbetar och vilar samtidigt. I den här faserna är vi svåra att väcka. Om vi blir det känns det väldigt obehagligt.  Vi känner oss tröga, tunga och kanske  till och med förvirrade. Pulsen och blodtrycket sjunker kraftigt och stressnivåerna är låga. Under den här fasen sker den kraftigaste återhämtningen i kroppen och i hjärnan. Den här fasen är nog den viktigaste. Det är nu minnena regleras och städningen av hjärnan är i gång. Visste du att hjärnan har som ett eget lymfsystem som hjälper till med själva städningen av hjärnan. Det kallas Glymfatiska systemet. 

Djupsömnen sker i början av sömncykeln och försvinner i allmänhet efter 4-5 timmars sömn. En ung person kan ha upp till 20 % djupsömn under sin sömnperiod medan förekomsten sjunker kraftigt med ökad ålder.

FAS 4: REM-SÖMN (DRÖMSÖMN): Förkortningen REM kommer från engelskans: ”Rapid Eye Movement” eller ”snabba ögonrörelser” eftersom ögonen är det enda som rör sig under den här fasen. I den här fasen drömmer vi intensivt. Olika aktiviteter i koppen trappas upp, t.ex. så ökar pulsen och blodtrycket stiger och hjärnan är nästan lika aktiv som när vi är vakna. 

Men våra muskler är helt avslappnade under den här fasen. Det är viktigt att musklerna är ur spel så att vi inte lever ut våra drömmar. I den här fasen är hjärnans frontallob, som står för logiskt tänkande och impulskontroll, inaktiv. Däremot är de delar av hjärnan som hanterar känslor, minnen och sinnesintryck aktiverade. 

Den här fasen har stor betydelse för bearbetning av känslor, sinnesstämning, kreativitet och ihopkopplande av gamla minnen och nya intryck. Om du är alkohol- eller drogpåverkad har du ingen REM-sömn alls.

Ungefär 20-25% av en normal 7-8 timmars sömn består av REM-sömn. REM-sömn förekommer framför allt under den andra halvan av sömnen.

Varför är sömnen viktig för hälsan?

Vårt immunförsvar fungerar sämre när vi sover dåligt. Det gör oss mer mottagliga för virus och bakterier och vi drabbas lättare av infektioner. 

– “I en experimentstudie kunde man påvisa att personer som inte sov ordentligt blev mer mottagliga för förkylningsvirus. Så under hösten, när det blåser kallt och vi är tillbaka på jobbet, är det extra viktigt att prioritera sömnen”, säger Christian Benedict. Christian är forskare, föreläsare och författare med fokus på hur sömn och sömnbrist.

God sömn gör att kroppen blir bättre på att hantera stress och påfrestningar. Det är lätt att förstå varför vi behöver tillräckligt med sömn. Långvarig sömnbrist ökar risken för hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, depression och utmattningssyndrom.

 

 

7 tips på bättre sömn.

 

Här kommer mina sju bästa tips på hur jag gjort för att få bättre och ökad  kvalite på min sömn:

  1. Titta över dina rutiner. Hur varvar du ner på kvällen innan du ska sova? Försöker du går direkt från görande till sovande? För mig var det en stor nyckel att inse att jag behövde varva ner, och avsluta dagen innan jag kunde gå och lägga mig. Plocka i ordning efter dagens alla göromål och intryck. Så för mig handlar denna stund om att plocka undan och reflektera dagen som varit en process som är både utanför mig men oxå inom mig. Jag har oxå blivit uppmärksam på att jag inte bör titta på TV precis innan jag ska gå och lägga mig. Det blir för mycket stimuli för min hjärna och den varvar upp istället för ner. Läsa en bok kan jag däremot göra när jag ligger i sängen innan jag ska sova. 

2. Hur är miljön där du sover? När jag blev sjuk blev jag så mycket känsligare för alla typer av stimuli. Att ha rätt miljö där jag sover var ännu en stor nyckel i min väg tillbaka. Jag behöver ha ett sovrum som är mörkt. Inte för kallt och inte för varmt. Lugna energier är ett måste så datorer, tv och telefoner är förbjudna i vårt sovrum. En annan sak som tog ett tag för mig att komma underfund med var ljud. Det behöver vara tyst när jag ska sova för att mitt system ska kunna slappna av. Så jag införskaffade mig ett par specialgjorda öronproppar och jisses de är så sköna att sova med. En annan sak som jag registrerat jag behöver för att känna mig trygg är känslan av att hålla om eller bli omhållen. Så när man eller son inte har möjlighet att ställa upp på detta har jag en stor kudde att hålla om och ett tyngdtäcke som håller om mig. Så skön känsla som gör mig lugn. 

3. Vad äter jag och när? Jag kunde tex inte somna om jag gick o la mig hungrig men inte heller om jag ätit för sent eller för tung mat. Så detta kan oxå vara en bit du behöver bli medveten kring för att må bättre. Och även vätskeintaget kan vara en god ide att titta över. Det finns ju inget värre än när man precis lyckats somna så vaknar man och är kissnödig, måste gå upp och sen inte kan somna igen… Detta för mig vidare till det fjärde tipset.

4. När jag känner mig stressad eller bara har svårt att somna använder jag mig av andetaget. Andetaget är som en motorväg till att komma i kontakt med vårt parasympatiska nervsystem- lugn och ro systemet

Jag gör så att jag helt enkelt bara blir medveten om mitt andetag, hur känns det, var känns det? Kan jag på ett snällt vänligt, mjukt och långsamt vis förlänga och fördjupa mitt andetag? Vipps så har kroppen lugnat ner sig och jag sover som en stock.

5. Det är inte alltid som jag lyckas med att lugna ner mig själv med andetaget så där snabbt men då blir jag medveten om mina tankar och behåller dem positiva och lugnar mig själv med att det gör inget att jag inte sover. Med denna medvetna andning får jag kvalitativ vila och återhämtning vilket jag inte får om jag börjar stressa och oroa mig över att jag inte sover. Så det där med mindset är oxå en bit att bli medveten över.

6. Andra saker jag gör för att hålla balansen och få en bra stabil sömnkvalite är att jag under dagen stoppar in aktivitet, aktiv vila och återhämtning. Jag ser till att jag kommer ut varje dag och får frisk luft. Nivån på den fysiska aktiviteten beror på dagsformen. Ibland räcker det med en promenad och ibland behöver jag något mer fysiskt krävande. Jag känner in vad jag behöver just idag.

7. Och så gör jag Feldenkrais så klart. Ibland på dagen ibland på kvällen och ibland i sängen när jag inte kan somna. Genom att göra Feldenkrais regelbundet har jag lärt mig känna mig själv, hur det känns i mig när jag tex är stressad eller inte. Vad jag kan göra åt stressen och förändra mitt fysiska eller psykiska välbefinnande. Hur jag kan göra mig själv bekväm i olika positioner och hur olika rörelser påverkar och lugnar mig så jag kan komma till ro när jag ska sova.

Dessa tips är inte presenterade i någon särskild ordning utan du får läsa och känna om där är något som resonerar med dig och som kan vara en ögonöppnare, tillgång eller svar på din situation. 

Jag har så mycket mer att säga om detta ämne. Och jag kommer att återkomma. Har du några frågor funderingar eller egna erfarenheter du vill dela med dig av? Kommentera eller kontakta mig och dela med dig.

Var detta en blogg du tyckte om och du har någon i din närhet som tror skulle vara hjälpt av den så tveka inte att dela och sprida den vidare. 

Hur du tar du dig från botten till toppen för att bli frisk från stress. DEL 1

Hur du tar du dig från botten till toppen för att bli frisk från stress. DEL 1

 

Har du någonsin känt dig stressad? Som att hjärtat slår i hundra nittio, tankarna snurrar och tiden flåsar dig i nacken? Du är ute på ett maraton springandes från morgon till kväll? 

Jag har kommit på att hur vi beter oss, tänker, känner, rör oss och uppfattar vår stress är avgörande för hur vi tar oss ur den. 

Forskning visar att: 

  • det finns bra och skadlig stress 
  • oro för stress kan vara skadligare än stressen i sig
  • skador på hjärnan orsakade av stress kan läka

 

Vad är stress

Stress är en del av mångas vardag. I det samhälle vi lever i idag har vi många stressfaktorer, både i att vi lever i en allt snabbare värld som allt mer blir digital. Det har blivit så viktigt med ytan, att vi ska prestera, det ska se bra ut utåt och vi har så mycket lättare att jämföra oss med allt och alla andra nu än förr. Jag säger inte att det var bättre förr, för det tycker jag inte. MEN det är annorlunda nu och våra nervsystem och andra funktioner i våra kroppar har inte hunnit med i utvecklingen så vi är fortfarande kvar i att vara skapta för att leva på savannen för flera tusen år sedan. Men vad kan vi då göra för att hantera livet så som det ser ut i dag och ta hänsyn till vår kropp som är kvar på savannen? Och är stress vår vän eller fiende? 

 

En överlevnadsinstinkt

Stress är en naturlig reaktion i kroppen som är nödvändig för att överleva. När du blir stressad får du extra energi och fokus. Förr för att kunna fly undan en tiger eller slåss mot en fiende. Idag för att kunna (prestera lite extra när jag tränar, gör en presentation på jobbet, reser i väg  eller vad det nu kan vara.) det är detta som kallas för positiv stress och som vi mår bra av. 

 

Negativ stress är när du upplever att förväntningar och krav inte går ihop med de resurser som finns. Idag kommer mycket av vår stress från våra egna tankar om press, förväntningar och andras tyckande mm. Det är hur du tolkar en situation som avgör hur du tänker och känner kring den. 

 

Forskning visar att oron för stress är en del i det som gör stressen farlig och skadlig. Att vi oroar sig för något som har varit eller kommer att hända i framtiden kan bli en långvarig stress där stressreaktionen inte går ner så du kan vila och återhämta dig. Din hjärna kan inte skilja på vad som är tankar i ditt huvud och vad som faktiskt händer i världen utanför dig. För hjärnan är detta samma sak. 

 

Det är därför som du behöver bli medvetna om vad du tänker. Så när du vet vad du tänker kan du tänka på det som du vill tänka på. Medvetenheten gör att du faktiskt har ett val och kan välja och styra dina tankar. Alltså kan du välja att tänka konstruktivt och ge din hjärna en lösning på  problemet i stället för att älta. 

 

Visste du att vi tänker någonstans mellan 12 000 till 70 000 stycken tankar på en dag? 

Forskare menar att endast 1 av 10 tankar är nya för dagen. Det innebär att det mesta som snurrar i huvudet på dig är sådant som du grubblat på tidigare.

 

Hur påverkas vår hjärna av långvarig stress?

Har du någon gång känt det som att du har bomull i huvudet, svårt att fokusera blicken eller glömt i fall du låste ytterdörren när du gick hemifrån? 

 

 I hjärnan finns runt 100 miljarder nervceller som är sammankopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. Kommunikationen mellan nervcellerna är viktig för att hjärnan ska fungera. 

 

I studier på djur har forskare visat att kronisk stress gör att kopplingarna mellan  nervcellerna blir svagare och att det leder till att kommunikationen mellan nervcellerna blir sämre.  

 

Forskning har även  hittat att vid långvarig stress bildas en förtunning av hjärnbarken i en särskild del av pannloben. Just pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga och förmågan att planera och organisera. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när man ska komma ihåg en inköpslista osv. Det är förmodligen därför som du får problem med minne och planering, hålla ihop och strukturera saker när du varit stressad under en lång tid. 

 

Forskarna har också hittat att ett annat område i hjärnan, amygdala, ofta är förstorat hos den som varit utsatt för stress under lång tid. Amygdala är den del i hjärnan som kopplar ihop information du får från dina sinnen och startar upp kroppsliga och beteendemässiga förändringar som är kopplade till känsloreaktioner. Amygdala kan liknas vid ett brandlarm som ständigt scannar av omgivningen i jakt på något som avviker från det normala. Om amygdala upptäcker något som den tolkar som en fara (verklig eller inbillad), sätts hjärnans alarmsystem igång och styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.  

 

De förändringarna som uppstår i hjärnans struktur vid långvarig kronisk stress förklara varför det tar så lång tid att återhämta sig och läka efter långvarig stress. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas, så att nya beteende och tankemönster kan skapas– och det tar tid. Men det är möjligt!

 

Idag vet nästan alla att kronisk stress leder till förändringar i hjärnan. Men något som inte alla vet är att de skador som blir kan med rätt förutsättning och med tid läka. 

 

Vad kan du göra för att läka från stress?

Efter att kroppen jobbat med gasen i botten under lång tid behöver du komma ner i vara och vila. Det är detta som oftast blir svårt. Hur får du amygdala att sluta trycka på larm knappen? Hjälper det att bara lägga sig på soffan och vila och försöka sova? Nä riktigt så lätt är det ju inte. 

 För mig har det handlat om en aktiv vila och att lösa de problem som gör mig stressad.

 Mer om detta får jag skriva mer om i nästa  blogginlägg.

 

Vill du ha tips och trix på hur du kan hantera din stress, träffa andra och prata om dina resa och erfarenheter? 

Gå in på Facebook gruppen hantera din stress.

 

 

Tack för att du läst hela detta inlägget. Lämna gärna en kommentar och

Hur du kan använda SMÄRTA som en VÄN och stärka dig själv

Hur du kan använda SMÄRTA som en VÄN och stärka dig själv

Har du någon gång haft ont i din kropp, kännt dig stel eller orörlig. Upplevt att smärtan tagit över ditt liv och begränsat dig till att inte kunna göra det du vill? Har du upplevt att all den energi du har, äts upp av att ha ont?  Att du har så ont så du knappt kan andas? Och att man inte riktigt får någon förklaring? Att det onda liksom aldrig tycks vilja släppa sitt tag?

Jag har kommit på att långsamma rörelser med medvetenhet på vad du gör och hur du ser på din smärta kan göra en stor skillnad på hur man upplever sin smärta. 

Dr. Norman Doigde skriver i sin bok The Barin That Changes itself om den nya forskningen och hur man kommit fram till att hjärnan är plastisk(omformbar) och allt vad det innebär med att hjärnan faktiskt bildar nya celler och framför allt nya kopplingar mellan cellerna.
I hans andra bok The Barins way of Healnig- stories of remarkeable recoveries and discoveries kan vi läsa historier om hur olika personer arbetar med denna plasticitet för att hjälpa hjärnan att läka.  

Som ledgångsreumatiker fanns det en tid när jag själv hade mycket smärta. En smärta som inte går att beskriva med ord mer än att den lamslog mig totalt. Jag kunde inte länge ta hand om varken mig själv eller någon annan.  Jag var livrädd att smärtan fullständigt tagit över mitt liv och att jag aldrig skulle bli smärtfri igen. I dag har jag förstått att detta är vanligt bland människor med långvarig kronisk smärta. Läste någonstans att var 5 vuxen lider av detta. Jag har också förstått och upplevt att  långvarig kronisk smärta påver oss både mentalt och psykiskt då vi inte kan separera kropp och själ. vilket den nya forskningen också visar oss. 

 

Vanlig akut smärta är en varningssignal från kroppen att något är fel. Det kan bero på en skada i vävnad såsom hud, muskel led eller skelett. Smärta blir kronisk först när den varat i 3- 6 månader eller längre än normal läkningstid. Muskelreumatism, ledgångsreumatism, artros, nervskador, fibromyalgi med flera är exempel på orsaker till långvarig smärta. Man kan också ha till exempel långvarig huvudvärk, muskelvärk eller ryggvärk. Smärtan kan ibland bero på en funktionsnedsättning. Smärta som är återkommande som tex migrän räknas också till kronisk smärta. I dag klassas den kroniska smärtan som en egen sjukdom vilket inte den akuta smärtan gör.

 

Det som händer vid kronisk smärta är att signalen från kroppen hänger upp sig och fastnar. Som att brandlarm som inte går att stänga av, trots att elden är släckt för länge sedan. Kroppen hantera detta genom att skruva upp smärt volymen. Detta görs från smärtsinnet som finns i vår hjärna. Det är alltså vår hjärna som styr hur ont vi har. Viktigt att poängtera är att bara för att smärtsinnet sitter i hjärnan är inte det det samma som att smärtan är psykisk eller psykosomatisk som man ofta hävde ur sig förr: – Din smärta sitter ju bara i ditt huvud. Detta är alltså en myt, gammalt och förlegat. PUNKT.

När man har mycket ont tar det  sympatiska nervsystemet överhanden. Detta är vårt kamp och flykt system som utsöndra stresshormoner så att vi kan slåss eller fly. Detta system kan även få oss att frysa fast (leka död) eller försätta oss i en underkastelse reaktion. den sista reaktionen har man som jag förstår nyligen kommit på och lagt till här.  som man nyligen har lagt till. Detta system är vårt gassystem i kroppen, man får svårt att slappna av och komma till ro. Hjärtat slår fortare och blodflödet och syret ut till ben och ärmar ökar så vi kan rädda oss själva ur situationen. Har man då haft ont under en lång tid ligger detta stresspåslag inkopplat och kroppen kör på högvarv. 

 

Vad jag upptäckte är att hur jag mår spelar en stor roll för hur jag reagerade på smärtan. Och tvärtom. Om jag var nedstämd, orolig, upplever mycket stress eller hade problem hemma eller på jobbet kunde smärtan lätt bli ”droppen som får bägaren att rinna över”. Eller att jag hade så ont och blev begränsad i min vardag att jag blir ledsen och nedstämd, orolig över det och att det skapade stress utöver den stress som jag redan hade med mig från livet och jobbet i övrigt. Det var vad jag upplevde när jag var inne i mina värsta skov av min reumatism. Men vad jag uppmärksammade var att med hjälp av att göra Feldenkrais mer regelbundet var att mitt förhållningssätt till min smärta förändrades. När jag började röra mig mer uppmärksamt på att det inte skulle göra ont eller att jag gick in i motståndet när jag rörde mig förändrades min smärta och jag började kunna se på den med andra ögon. Närma mig den med en mer vänskaplig ton och då förändrades inte bara min smärta utan hela min värld blev annorlunda på ett positivt vis. 

 

När jag började lyssna och ta hand om min smärta i stället för att försöka fly från den eller ge den kalla handen och försöka köra över den med vilja förlorade jag alltid. Men när jag började bli medveten om vad som hände med min andning, lägga märke till mina spänningsmönster och medvetet använda mindre kraft. Sluta göra rörelser som jag fick ont av eller gav mig obehag och istället röra mig långsammare och mjukare fick mig att tänka snälla tankar om mig själv och om smärtan. Idag kan jag både röra mig snabbare med mjukhet och med lätthet utan smärta när jag gör min Feldenkrais regelbundet. Och utrymmet mellan lektionerna kan hela tiden växa. Idag tackar jag min smärta för att den talade om för mig att jag krigade ett krig som jag aldrig skulle kunna vinna om jag inte förändrade något. Jag valde att börja förändra på hur jag rörde på mig och det fick mig att förändra hur jag kände och tänkte kring min smärta som tillslutt gav mig en helt annan upplevelse av min värld.

När jag fick allt färre och färre smärt dagar tändes det ett hopp att det kanske inte alltid behövde vara på detta viset och kanske kan jag bli frisk? Var tankar och känslor som kom till mig. Men jag tror också det beror på vad man menar med frisk. Jag vet och upplever själv att jag i perioder är symtomfri och det är helt underbart! Men det finns fortfarande vissa saker i min omgivning som jag inte direkt kan påverka, men jag har fått upp ögonen för hur jag kan styra mina egna tankar och hur jag väljer att se på saker o ting Och med den nya forskningen i ryggen med att man kan läka hjärnan känner jag mig glad och tacksam.  Jag vet vad jag behöver göra när min vän kommer och knackar mig på axeln. Andas, säga hej min vän. tack för att du säger till mig att jag behöver göra några förändringar och ta hand om mig själv lite bättre.

Idag vill jag att du laddar ner denna PDF om hur du kan röra dig ur smärta med självmedkänsla och ger dig själv en stund i lugn och ro. 

Göra om, göra rätt eller fel…

Göra om, göra rätt eller fel…

eller göra annorlunda och bättre?

Detta är vad jag tänker på i dag. Tidigare i veckan satt jag och arbetade med en text som blev såå bra tyckte jag och skulle i dag gå in och fortsätta med den och allt var borta. Skit tänkte jag först. Den som blev så himla bra och precis så som jag ville ha den. Nu kan jag ju inte få det lika bra igen, tänk om jag glömmer något av det som blev så bra?

Jaja tänkte jag det är ju bara att sätta sig och börja skriva. Har ju skrivit en gång så borde ju kunna få till det igen. Och när jag satt där o skrev så kom jag plötsligt på att det är ju som när vi gör Feldenkrais, då gör vi ju inte om en rörelse, den blir ju inte lika dan. Den är inte rätt eller fel. Det beror ju på stunden. Så vem vet? Det kanske blev en förbättrad text tack vare att den försvann, för att jag är någon annan stans i dag när jag skriver, än var jag var i början av veckan.