Hur du tar du dig från botten till toppen för att bli frisk från stress. DEL 1

Hur du tar du dig från botten till toppen för att bli frisk från stress. DEL 1

 

Har du någonsin känt dig stressad? Som att hjärtat slår i hundra nittio, tankarna snurrar och tiden flåsar dig i nacken? Du är ute på ett maraton springandes från morgon till kväll? 

Jag har kommit på att hur vi beter oss, tänker, känner, rör oss och uppfattar vår stress är avgörande för hur vi tar oss ur den. 

Forskning visar att: 

  • det finns bra och skadlig stress 
  • oro för stress kan vara skadligare än stressen i sig
  • skador på hjärnan orsakade av stress kan läka

 

Vad är stress

Stress är en del av mångas vardag. I det samhälle vi lever i idag har vi många stressfaktorer, både i att vi lever i en allt snabbare värld som allt mer blir digital. Det har blivit så viktigt med ytan, att vi ska prestera, det ska se bra ut utåt och vi har så mycket lättare att jämföra oss med allt och alla andra nu än förr. Jag säger inte att det var bättre förr, för det tycker jag inte. MEN det är annorlunda nu och våra nervsystem och andra funktioner i våra kroppar har inte hunnit med i utvecklingen så vi är fortfarande kvar i att vara skapta för att leva på savannen för flera tusen år sedan. Men vad kan vi då göra för att hantera livet så som det ser ut i dag och ta hänsyn till vår kropp som är kvar på savannen? Och är stress vår vän eller fiende? 

 

En överlevnadsinstinkt

Stress är en naturlig reaktion i kroppen som är nödvändig för att överleva. När du blir stressad får du extra energi och fokus. Förr för att kunna fly undan en tiger eller slåss mot en fiende. Idag för att kunna (prestera lite extra när jag tränar, gör en presentation på jobbet, reser i väg  eller vad det nu kan vara.) det är detta som kallas för positiv stress och som vi mår bra av. 

 

Negativ stress är när du upplever att förväntningar och krav inte går ihop med de resurser som finns. Idag kommer mycket av vår stress från våra egna tankar om press, förväntningar och andras tyckande mm. Det är hur du tolkar en situation som avgör hur du tänker och känner kring den. 

 

Forskning visar att oron för stress är en del i det som gör stressen farlig och skadlig. Att vi oroar sig för något som har varit eller kommer att hända i framtiden kan bli en långvarig stress där stressreaktionen inte går ner så du kan vila och återhämta dig. Din hjärna kan inte skilja på vad som är tankar i ditt huvud och vad som faktiskt händer i världen utanför dig. För hjärnan är detta samma sak. 

 

Det är därför som du behöver bli medvetna om vad du tänker. Så när du vet vad du tänker kan du tänka på det som du vill tänka på. Medvetenheten gör att du faktiskt har ett val och kan välja och styra dina tankar. Alltså kan du välja att tänka konstruktivt och ge din hjärna en lösning på  problemet i stället för att älta. 

 

Visste du att vi tänker någonstans mellan 12 000 till 70 000 stycken tankar på en dag? 

Forskare menar att endast 1 av 10 tankar är nya för dagen. Det innebär att det mesta som snurrar i huvudet på dig är sådant som du grubblat på tidigare.

 

Hur påverkas vår hjärna av långvarig stress?

Har du någon gång känt det som att du har bomull i huvudet, svårt att fokusera blicken eller glömt i fall du låste ytterdörren när du gick hemifrån? 

 

 I hjärnan finns runt 100 miljarder nervceller som är sammankopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. Kommunikationen mellan nervcellerna är viktig för att hjärnan ska fungera. 

 

I studier på djur har forskare visat att kronisk stress gör att kopplingarna mellan  nervcellerna blir svagare och att det leder till att kommunikationen mellan nervcellerna blir sämre.  

 

Forskning har även  hittat att vid långvarig stress bildas en förtunning av hjärnbarken i en särskild del av pannloben. Just pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga och förmågan att planera och organisera. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när man ska komma ihåg en inköpslista osv. Det är förmodligen därför som du får problem med minne och planering, hålla ihop och strukturera saker när du varit stressad under en lång tid. 

 

Forskarna har också hittat att ett annat område i hjärnan, amygdala, ofta är förstorat hos den som varit utsatt för stress under lång tid. Amygdala är den del i hjärnan som kopplar ihop information du får från dina sinnen och startar upp kroppsliga och beteendemässiga förändringar som är kopplade till känsloreaktioner. Amygdala kan liknas vid ett brandlarm som ständigt scannar av omgivningen i jakt på något som avviker från det normala. Om amygdala upptäcker något som den tolkar som en fara (verklig eller inbillad), sätts hjärnans alarmsystem igång och styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.  

 

De förändringarna som uppstår i hjärnans struktur vid långvarig kronisk stress förklara varför det tar så lång tid att återhämta sig och läka efter långvarig stress. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas, så att nya beteende och tankemönster kan skapas– och det tar tid. Men det är möjligt!

 

Idag vet nästan alla att kronisk stress leder till förändringar i hjärnan. Men något som inte alla vet är att de skador som blir kan med rätt förutsättning och med tid läka. 

 

Vad kan du göra för att läka från stress?

Efter att kroppen jobbat med gasen i botten under lång tid behöver du komma ner i vara och vila. Det är detta som oftast blir svårt. Hur får du amygdala att sluta trycka på larm knappen? Hjälper det att bara lägga sig på soffan och vila och försöka sova? Nä riktigt så lätt är det ju inte. 

 För mig har det handlat om en aktiv vila och att lösa de problem som gör mig stressad.

 Mer om detta får jag skriva mer om i nästa  blogginlägg.

 

Vill du ha tips och trix på hur du kan hantera din stress, träffa andra och prata om dina resa och erfarenheter? 

Gå in på Facebook gruppen hantera din stress.

 

 

Tack för att du läst hela detta inlägget. Lämna gärna en kommentar och

Hur du kan använda SMÄRTA som en VÄN och stärka dig själv

Hur du kan använda SMÄRTA som en VÄN och stärka dig själv

Har du någon gång haft ont i din kropp, kännt dig stel eller orörlig. Upplevt att smärtan tagit över ditt liv och begränsat dig till att inte kunna göra det du vill? Har du upplevt att all den energi du har, äts upp av att ha ont?  Att du har så ont så du knappt kan andas? Och att man inte riktigt får någon förklaring? Att det onda liksom aldrig tycks vilja släppa sitt tag?

Jag har kommit på att långsamma rörelser med medvetenhet på vad du gör och hur du ser på din smärta kan göra en stor skillnad på hur man upplever sin smärta. 

Dr. Norman Doigde skriver i sin bok The Barin That Changes itself om den nya forskningen och hur man kommit fram till att hjärnan är plastisk(omformbar) och allt vad det innebär med att hjärnan faktiskt bildar nya celler och framför allt nya kopplingar mellan cellerna.
I hans andra bok The Barins way of Healnig- stories of remarkeable recoveries and discoveries kan vi läsa historier om hur olika personer arbetar med denna plasticitet för att hjälpa hjärnan att läka.  

Som ledgångsreumatiker fanns det en tid när jag själv hade mycket smärta. En smärta som inte går att beskriva med ord mer än att den lamslog mig totalt. Jag kunde inte länge ta hand om varken mig själv eller någon annan.  Jag var livrädd att smärtan fullständigt tagit över mitt liv och att jag aldrig skulle bli smärtfri igen. I dag har jag förstått att detta är vanligt bland människor med långvarig kronisk smärta. Läste någonstans att var 5 vuxen lider av detta. Jag har också förstått och upplevt att  långvarig kronisk smärta påver oss både mentalt och psykiskt då vi inte kan separera kropp och själ. vilket den nya forskningen också visar oss. 

 

Vanlig akut smärta är en varningssignal från kroppen att något är fel. Det kan bero på en skada i vävnad såsom hud, muskel led eller skelett. Smärta blir kronisk först när den varat i 3- 6 månader eller längre än normal läkningstid. Muskelreumatism, ledgångsreumatism, artros, nervskador, fibromyalgi med flera är exempel på orsaker till långvarig smärta. Man kan också ha till exempel långvarig huvudvärk, muskelvärk eller ryggvärk. Smärtan kan ibland bero på en funktionsnedsättning. Smärta som är återkommande som tex migrän räknas också till kronisk smärta. I dag klassas den kroniska smärtan som en egen sjukdom vilket inte den akuta smärtan gör.

 

Det som händer vid kronisk smärta är att signalen från kroppen hänger upp sig och fastnar. Som att brandlarm som inte går att stänga av, trots att elden är släckt för länge sedan. Kroppen hantera detta genom att skruva upp smärt volymen. Detta görs från smärtsinnet som finns i vår hjärna. Det är alltså vår hjärna som styr hur ont vi har. Viktigt att poängtera är att bara för att smärtsinnet sitter i hjärnan är inte det det samma som att smärtan är psykisk eller psykosomatisk som man ofta hävde ur sig förr: – Din smärta sitter ju bara i ditt huvud. Detta är alltså en myt, gammalt och förlegat. PUNKT.

När man har mycket ont tar det  sympatiska nervsystemet överhanden. Detta är vårt kamp och flykt system som utsöndra stresshormoner så att vi kan slåss eller fly. Detta system kan även få oss att frysa fast (leka död) eller försätta oss i en underkastelse reaktion. den sista reaktionen har man som jag förstår nyligen kommit på och lagt till här.  som man nyligen har lagt till. Detta system är vårt gassystem i kroppen, man får svårt att slappna av och komma till ro. Hjärtat slår fortare och blodflödet och syret ut till ben och ärmar ökar så vi kan rädda oss själva ur situationen. Har man då haft ont under en lång tid ligger detta stresspåslag inkopplat och kroppen kör på högvarv. 

 

Vad jag upptäckte är att hur jag mår spelar en stor roll för hur jag reagerade på smärtan. Och tvärtom. Om jag var nedstämd, orolig, upplever mycket stress eller hade problem hemma eller på jobbet kunde smärtan lätt bli ”droppen som får bägaren att rinna över”. Eller att jag hade så ont och blev begränsad i min vardag att jag blir ledsen och nedstämd, orolig över det och att det skapade stress utöver den stress som jag redan hade med mig från livet och jobbet i övrigt. Det var vad jag upplevde när jag var inne i mina värsta skov av min reumatism. Men vad jag uppmärksammade var att med hjälp av att göra Feldenkrais mer regelbundet var att mitt förhållningssätt till min smärta förändrades. När jag började röra mig mer uppmärksamt på att det inte skulle göra ont eller att jag gick in i motståndet när jag rörde mig förändrades min smärta och jag började kunna se på den med andra ögon. Närma mig den med en mer vänskaplig ton och då förändrades inte bara min smärta utan hela min värld blev annorlunda på ett positivt vis. 

 

När jag började lyssna och ta hand om min smärta i stället för att försöka fly från den eller ge den kalla handen och försöka köra över den med vilja förlorade jag alltid. Men när jag började bli medveten om vad som hände med min andning, lägga märke till mina spänningsmönster och medvetet använda mindre kraft. Sluta göra rörelser som jag fick ont av eller gav mig obehag och istället röra mig långsammare och mjukare fick mig att tänka snälla tankar om mig själv och om smärtan. Idag kan jag både röra mig snabbare med mjukhet och med lätthet utan smärta när jag gör min Feldenkrais regelbundet. Och utrymmet mellan lektionerna kan hela tiden växa. Idag tackar jag min smärta för att den talade om för mig att jag krigade ett krig som jag aldrig skulle kunna vinna om jag inte förändrade något. Jag valde att börja förändra på hur jag rörde på mig och det fick mig att förändra hur jag kände och tänkte kring min smärta som tillslutt gav mig en helt annan upplevelse av min värld.

När jag fick allt färre och färre smärt dagar tändes det ett hopp att det kanske inte alltid behövde vara på detta viset och kanske kan jag bli frisk? Var tankar och känslor som kom till mig. Men jag tror också det beror på vad man menar med frisk. Jag vet och upplever själv att jag i perioder är symtomfri och det är helt underbart! Men det finns fortfarande vissa saker i min omgivning som jag inte direkt kan påverka, men jag har fått upp ögonen för hur jag kan styra mina egna tankar och hur jag väljer att se på saker o ting Och med den nya forskningen i ryggen med att man kan läka hjärnan känner jag mig glad och tacksam.  Jag vet vad jag behöver göra när min vän kommer och knackar mig på axeln. Andas, säga hej min vän. tack för att du säger till mig att jag behöver göra några förändringar och ta hand om mig själv lite bättre.

Idag vill jag att du laddar ner denna PDF om hur du kan röra dig ur smärta med självmedkänsla och ger dig själv en stund i lugn och ro. 

FeldenkraisⓇ Metoden, bli av med Smärta, Rör dig Smartare och Lev Längre.

FeldenkraisⓇ Metoden, bli av med Smärta, Rör dig Smartare och Lev Längre.

Metoden med det konstiga namnet som förändrade mitt liv, vad är det egentligen, hur går det till och var kommer det konstiga namnet ifrån?

Vad är Feldenkrais  Metoden?

Jag ska börja med att förklara vad det är, vad det hela går ut på. 

Feldenkrais® Metoden, som jag till vardags kallar Feldenkrais, är en metod för att förbättra människors liv genom att förbättra hur vi rör oss påverkar vi hur vi känner, tänker om oss själva och vår omgivning och hur vi ser världen omkring oss. Detta gör att vi upplever världen på ett annorlunda sätt. För mig blev världen ljusare, med fler färger, när jag började utföra Feldenkrais. Jag känner mig friare i kropp och själ. Jag fastnar inte längre i negativa tankespiraler på samma sätt som jag gjorde förr. Jag har lärt mig hur jag tar hand om mig själv och är snäll mot mig själv och inte pressar mig själv över gränser som jag eller min omgivning satt upp för mig. 

Feldenkrais har sin grund i barnets motoriska utveckling och använder sig av de principer som spädbarn gör när de lär sig bland annat att rulla från rygg till mage, börja krypa och senare gå. Det är ingen som kan tala om hur barnet ska göra för att lära sig detta utan dom får testa sig fram genom nyfikenhet, frustration. Att hitta sin inre styrka och kraft är viktiga nycklar i denna process.

 

Feldenkrais bygger på Neuroplasticitet som betyder att vår hjärna är formbar och har en fantastisk förmåga att förändras.   Den anpassar sin struktur efter den miljö vi lever i och de uppgifter vi utför under hela livet. En stor del av livet består av upprepningar dag in och dag ut. Vi gör samma saker, tänker samma tankar. Det gör att vi känner oss på samma sätt och upplever vår värld på liknande vis varje dag. Man fastnar i ekorrhjulet. När vi springer runt där inne uppstår skador och olika typer av stress; vi tar inte paus, vi äter inte tillräckligt näringsrik mat, någon säger till oss att vi bör ta i mer eller springa fortare och vi börjar använda oss själva på ett sätt där vi tappar fokus inåt, vi slutar känna efter hur det känns och vår hjärna blir uttröttad, vi använder mer kraft än vad som är nödvändigt. Nervsystemet gasar och bromsar samtidigt och den här cocktailen leder till slitage, smärta, spänningar i muskler, dålig hållning, försämrad andning m.m. Din kapacitet försämras helt enkelt. Men när vi återigen ökar vår kroppsmedvetenhet och lägger fokus på hur vi utför rörelser, och ställer oss frågor som hur lite kraft kan jag använda, känns det bra när jag gör så här, hur transporteras rörelsen igenom min kropp, hur andas jag, spänner jag mig någonstans som jag inte behöver eller hindrar det jag vill göra?

Dessa frågor får vår hjärna att omorganiserar sig så vi kan lära oss nya saker och kan förbättra hjärnans funktioner. Detta innebär att vi har en möjlighet att till viss del reparera skador och förhindra sjukdom i hjärnan men framför allt att förändra de rörelsevanor vi har och ge vår hjärna den stimulans den behöver för att fortsätta att utvecklas. 

Tillåt hjärnan reflektera och göra dessa anpassningar som den är så bra på. Spända muskler kan slappna av och kroppen kan räta upp sig utan ansträngning. Man kommer i balans, både fysiskt och mentalt då TANKE- KÄNSLA- RÖRELSE – UPPFATTNINGSFÖRMÅGA hänger ihop och förändrar du en av dessa påverkas även de andra.  

 

Hur går då de hela till?

Ja det är en fråga som jag ofta får. 

Vi hade tidigare två olika sätt att jobba på. Ett som oftast är i grupp som vi kallar för Medvetenhet Genom Rörelse och ett där man arbetar enskilt med eleven i fråga som vi kallar för Funktionell integrering. Men nu i och med Covid- 19 har även ett tredje sätt utvecklats som vi ännu inte har satt ett namn på, men jag väljer att kalla det för Enskild Feldenkrais lektion online. 

Medvetenhet genom rörelse – MGR

Så undervisas dessa lektioner oftast i grupp. Jag följer en viss strukturmall på lektionen och guidar dig att känna och uppmärksamma vad du gör, testa olika variationer.  Rörelserna görs för det mesta liggandes eller sittandes. Jag ber dig göra det i din egen takt, inom ramen för vad som känns bra för dig och inte gör ont. Du lär dig att ta hand om dig själv och göra saker på ett sätt som känns bra. 

 Det finns mer än tusen olika lektioner med rörelser som sträcker sig från utvecklings baserade mönster till innovativa och nya utmanande och roliga kombinationer av rörelser. En lektion tar ca 45 minuter och finns alltid tid för frågor och reflektion efteråt.

 

Funktionell integrering- FI

Dessa enskilda lektioner är speciellt utformad för att möta dina behov och begränsningar. Du ligger oftast på en lång och bred stoppad bänk. Du har på dig kläder som är bekväma och tillåter rörlighet. Med mina händer guidar jag dig med lätt beröring till att upptäcka ny och mer varierande användning av dig själv, hitta både nya och bortglömda rörelsemönster, och framför allt att det finns möjlighet att välja det som är bäst för dig just här och nu.
En lektion tar ca 45 minuter första besöket något längre.

Och så till det nyutvecklade sättet enskilda Feldenkrais lektioner online. Det är som en blandning av det andra två där jag anpassar mig till individen så som i en FI men använder mig av olika bitar från olika MGR lektioner som jag skräddarsyr just till dig och de som du vill ha hjälp med just för stunden. 

Så oavsett vilken av dessa tre alternativ man väljer så tränar vi det kinestetiska sinnet, vårt känselsinne. Här tränar vi varken muskler motion eller styrka, vi tränar inre och yttre fokus och vår kroppsmedvetenhet. Därför görs rörelserna långsamt och inkännande. Vi gör rörelserna för att balansera de två delarna av vårt nervsystem så att lugn och ro delen, som oftast trycks undan i vår vardag, ska få mer utrymme. 

 

Är det något för mig?

Ja det är det och jag ska försöka förklara varför: eftersom Feldenkrais handlar om att förbättra rörelse för att nå sin fulla potential och det faktum att vi inte kan välja bort att röra på oss för då skulle vi dö.  Så är det enkla svaret att Feldenkrais är för alla från tidig barndom till hög ålder. Om det är så att man vill förbättra, bli smidigare uthålligare, effektivare inom det man gör. Oavsett vad det är man gör.

Några områden som Feldenkrais används inom är rehabilitering, friskvård, motions- och idrottsverksamhet, och av dansare, musiker, sångare med flera

Feldenkrais kan hjälpa dig när du känner dig trött. Men också när du är hypad och överenergisk kan det hjälpa dig komma ner i varv. För mig har Feldenkrais blivit ett sätt att leva något som inte längre är något jag gör ibland utan det jag lär mig är så fundamentalt i mig att de nycklar och verktyg jag fått alltid finns där. Om det är så att jag har ont i min kropp känner att hållningen håller på att säcka ihop eller jag har lite ångest, finns det alltid något att hämta från denna fantastiska metod. 

Vilka resultat kan jag förvänta mig? 

Det man kan förvänta sig genom att göra långsamma medvetna rörelser på detta vis är en förändring. I början kan det kännas konstigt och ovant men snart upptäcker man att allt går lite lättare, det blir inte så svårt att vända sig om i bilen när man ska backa. Man känner att man håller upp axlarna och kan då släppa ner dem igen innan man får så där ont i nacken eller den där huvudvärken sätter in. Och om man håller på med något inom träning, motion eller spelar instrument sjunger eller dansar kommer man även känna att saker och ting förändras här. För min egen del så får jag inte längre träningsvärk på samma sätt när jag rider och då kan de gå mycket långt mellan de tillfällen då jag rider. Förr kände jag i princip alltid av att jag hade ridit i mina höfter. Bara en sådan sak att kunna träna och vara aktiv utan att få träningsvärk.  

Förutom min egen upplevelse berättar elever att de inte bara känner en skillnad i hur de rör sig eller kan vara mer aktiva utan att även allmän hälsa och välbefinnande, vilket leder till bättre uppmärksamhet, tankeförmåga, känslomässig motståndskraft, koordination, balans och lättare andning.

 När du lär dig att använda mer av dig själv i en rörelse minskar belastningen på respektive kroppsdel. Överarbetade kroppsdelar blir avlastade och spänningar och smärta kan klinga av. Andra effekter är t ex ökad rörlighet, skönare hållning, bättre balans och friare andning.

Jaha men nu fattar jag så det är som….

…Yoga? 

-Många drar slutsatsen att Medvetenhet Genom Rörelse är som Yoga. Men nej där är skillnader. I Feldenkrais® Metoden och MGR guidas man genom frågor och riktad uppmärksamhet till invändig känsla att upptäcka sitt eget rörelsemönster till skillnad från yogan där någon demonstrerar rörelsen och man gör efter någon annan. I MGR: uppmuntras du att GENOM rörelse uppmärksamma dig själv och bli medveten om dina egna vanemässiga rörelsemönster för att hitta nya och effektivare. Det är vägen till målet som vi utforskar och inte självaste målet i sig. Det intressanta är HUR du gör, istället för hur mycket kan jag göra. I Feldenkrais® Metoden letar man efter enklaste, lättaste vägen där du behöver använda minsta möjliga kraft för att gör det du vill. Vi stretchar inte musklerna och stannar i olika positioner likt det som man gör i yoga. MGR använder rörelsen och du bes hela tiden hålla dig inom ramen för vad som känns lätt och bekvämt för att där nå nervsystemet och inte sätta det i stress utan vi kommer i kontakt med nervsystemets lugn och ro system och får tillgång till mer rörelse. 

… gympa då? 

– Nä vi tränar uppmärksamhet fokus och kroppsmedvetenhet inte muskelstyrka och kondition direkt, men det kan bli en bieffekt när vi om organiserar oss och blir medvetna om allt extra och onödigt som vi gör och har då möjlighet att skala bort det.

… Massage? 

– Nä, när vi utför FI har man bekväma kläder som tillåter rörelse på sig och man ligger på en låg bred brits. Pedagogen arbetar med nervsystemet och tydliggör skelettet, vi ”knådar” inte muskler och det ska inte göra ont eller kännas obehagligt för att vi inte vill belasta nervsystemet och riskera att det går in i försvarsläge.

… sjukgymnastik då? 

– Nä, när det gäller Feldenkrais och FI tittar pedagogen på helheten och hur alla kroppsdelar samarbetar med varandra och vilka delar som hamnat i skymundan och gör dessa medvetna igen. Man fokuserar på helheten och inte bara på området som gör ont. Fokus i en FI ligger på HUR du använder hela dig själv i en rörelse och HUR du kan påverka smärtan genom rörelsen så det gör mindre ont.

Var kommer egentligen namnet Feldenkrais ifrån?

Det är efternamnet på metodens grundare helt enkelt. Vilket vissa kan tycka vi borde byta ut då det inte alls beskriver det vi gör. Men det finns många träningsmetoder, kostmetoder m.m som är döpta efter sin grundare så vi håller fast vid att kalla det Feldenkrais. 

Moshe Feldenkrais (1904-84) föddes i Ukraina. Efter sin ingenjörsexamen doktorerade han i fysik och arbeta som forskningsassistent åt Joliot-Curie (Nobelpristagare i kemi år 1935)

Feldenkrais intresse för kroppen ledde till mötet med Jigoro Kano, den moderna judons grundare. Tillsammans med Kano introducerade Feldenkrais judon i västvärlden och blev en av de första européerna att få svart bälte.

En knäskada från ungdomen som förvärrades fick honom att börja utforska sambandet mellan medveten närvaro och rörelse och hur det i sin tur påverkar hela individen. 1949 publicerades hans första bok ”Body and mature behavior” ”Kroppen och det mogna beteendet” (Booklund förlag, 2010). Och här rullade det sedan på till där vi är idag.

 

Tack för att du läst hela detta mastodont inlägget. Lämna gärna en kommentar och gå in på min hemsida och se vad jag kan hjälpa dig med.

Göra om, göra rätt eller fel…

Göra om, göra rätt eller fel…

eller göra annorlunda och bättre?

Detta är vad jag tänker på i dag. Tidigare i veckan satt jag och arbetade med en text som blev såå bra tyckte jag och skulle i dag gå in och fortsätta med den och allt var borta. Skit tänkte jag först. Den som blev så himla bra och precis så som jag ville ha den. Nu kan jag ju inte få det lika bra igen, tänk om jag glömmer något av det som blev så bra?

Jaja tänkte jag det är ju bara att sätta sig och börja skriva. Har ju skrivit en gång så borde ju kunna få till det igen. Och när jag satt där o skrev så kom jag plötsligt på att det är ju som när vi gör Feldenkrais, då gör vi ju inte om en rörelse, den blir ju inte lika dan. Den är inte rätt eller fel. Det beror ju på stunden. Så vem vet? Det kanske blev en förbättrad text tack vare att den försvann, för att jag är någon annan stans i dag när jag skriver, än var jag var i början av veckan.

Hemligheten Bakom Integrering Av Reflexer

Hemligheten Bakom Integrering Av Reflexer

Nu på morgonen när jag läste i min bok som jag läser just nu slogs jag av en riktig AHA tanke och kände att jag är tvungen att dela min insikt med er. Jag läser just nu en bok om rörelseträning och barnets reflexer och hur det är meningen att dessa ska integreras.

Och idag läste jag om det här med att barn (läs bebisar) kastar saker saker i golvet om om om i gen och vad det egentligen är som händer på insidan när de gör detta och hur viktigt detta är för barnets utveckling och integrering av reflexer. För det är så enkelt som att det är just detta det handlar om, utveckling och integrering av reflexer. För att vara exakt i denna situation är det gripreflexen det handlar om. En reflex som jag tror det flesta hållit ett litet barn i handen har fått känna på, ni vet när den där lilla handen griper tag om ens finger och den håller där krampaktigt hårt. Det är gripreflexen.

Vad gör Gripreflexen?

  • viktig för hand och ögonkoordination
  • viktig för utveckling av samsyn
  • delaktig i samarbetet mellan hjärnhalvorna

I början när barnet tar tag i saker och fixerar blicken och för saken till munnen övar den allt detta. och sedan senare när barnet börjar kasta saker omkring sig har gripreflexen även betydelse för hand och öron koordinationen. Barnet tränar helt enkelt på att lära sig på vilket håll och vilket avstånd ljudet kommer från.

När barnet sedan lärt sig sitta, (vilket jag tycker är bäst att barnet lär sig självt och inte genom att vi sätter barnet upp och sedan pallar upp det för att det ska bli sittande. Här finns mycket att säga om detta så det får bli ett annat blogginlägg så nu tillbaka till gripreflexen.) börjar de plocka upp saker och släppa eller kasta dem och integrerar då gripreflexen. samtidigt som hörseln tränas.

Därför är detta en viktig sak för utveckling:

Om en reflex inte integreras helt eller bara delvis kan det få en stor inverkan på barnets motoriska färdigheter längre fram i livet. så i detta fallet med gripreflexen kan det innebär problem med axlar, svårt att greppa om saker, nersatt styrka i händerna.

Det är därför det är så viktigt att det lilla barnet får tid och utrymme till att göra dessa i en vuxen värld konstiga saker. Och att vi som vuxna bör uppmuntra och delta i denna lek med barnet för att säkerhetsställa att reflexerna integreras på ett sådan vis som är tänkt.

Jag tycker detta är en viktig sak och det kommer komma fler inlägg på detta tema framöver.

Du får gärna lov att lägga en kommentar om dina tankar och reaktioner på detta inlägg här nedan.